Historik

Det som nu är Wij Trädgårdar hette ursprungligen Wij säteri och bildades genom förläning för mer än 350 år sedan, 1649.

Ett säteri var huvudgården i en adelssläkts markinnehav, en förläning var ett landområde som en länsherre, det vill säga landshövding, utdelade till mer eller mindre förtjänta personer – adelsmän – i utbyte mot vissa tjänster gentemot staten. Förläningen innebar också skattebefrielse eller rätt att ta ut skatt av medborgarna.

Herrgårdsbyggnaden var under lång tid navet i 1600- och 1700-talens Ockelbo-verken som under sin storhetstid styrdes av ”nådiga frun” Catharina Bröms. Under senare delen av 1800-talet var egendomarna i skogsbolaget Kopparfors ägo. Ett bolag som i slutet av 1970-talet köptes upp av Papyrus och tio år senare av Stora. 1996 sålde stora herrgården och närliggande byggnader och mark till ett bolag med Ockelbo kommun som majoritetsägare och med lokala företag och privatpersoner som delägare.

Det var det här aktiebolaget – Wij Säteri i Ockelbo AB – som 2000 tog kontakt med Lars Krantz och bad honom skissa på en trädgårdsanläggning. Och ungefär där börjar den moderna historien om Wij Trädgårdar.

Trä, järn och plast hör Ockelbo till

Av hävd har dessa material en självklar koppling till denna bygd, och det gäller inte minst plasten. Småbåtarna härifrån är välkända även bland folk som inte är intresserade av båtar. Wij Trädgårdar knyter an till alla dessa tre viktiga komponenter i Ockelbos historia och utveckling. Och vi utnyttjar dem på ett sätt så att de känner att de gör nytta, att det handlar om produktion och utveckling av deras bygd. Precis som det var på deras ursprungliga tid. Trä och järn är materialen i rosträdgårdens pergola och skärmar.

Namnet Wij

Wij är ett begrepp som härstammar från den fornnordiska tiden och ordet förekommer i ett antal ortsnamn inte bara i Sverige utan i hela Skandinavien. Som i Visby, Viborg i Danmark och Torsvi. Wij var en gång beteckningen på gudatempel eller på byar där det fanns. Var någonstans i Ockelbotrakten som det fanns något tempel vet vi inte riktigt. Kanske i Fornwij nere vid Bysjön, det är där vi har de äldsta bevisen på bebyggelse. Det kan ha bott människor där för 10.000 år sedan.

Viktiga årtal

  • 1598

    Kyrkoherden Sven Johannes Bröms förvärvar den mark där Wij Säteri senare anläggs.

  • 1672

    Sonsonen Sven Bröms (f. 1612) återvänder från åren som läkare i Stockholm. Utökar ägorna, börjar anlägga järnbruket Ockelboverken.

  • 1680

    Den första herrgårdsbyggnaden på Wij står klar.

  • 1693

    Sven Bröms dör.

  • 1701

    Finns en anteckning om att äppelträd planterades vid herrgården.

  • 1707

    Svens dotter Catharina (f. 1664), änka efter västeråsbiskopen Carl Carlsson, tar över ledningen av Ockelboverken.

  • 1735

    Dör Catharina Bröms och Wij Säteri och Ockelboverken går i arv till hennes son Sven Cederström.

  • 1787

    Södra flygeln byggs och blir bostad för ägarna till Wij.

  • 1793

    Säljs bruket till greve Mårten Bunge.

  • 1797

    Anläggs det manufakturverk som senare blir Wij valsverk.

  • 1839-1843

    Den nya herrgårdsbyggnaden byggs.

  • 1887

    Säljs Ockelboverken till Kopparberg och Hofors sågverk AB.

  • 1916

    Bruksmässen flyttas till Ockelbo från Linghed.

  • 1986

    Går skogsbolaget Kopparfors samman med Papyrus.

  • 1990

    I juni stängs Kopparfors kontor på Wij Säteri

  • 1996

    Bildas Wij Säteri AB av Ockelbo kommun, lokala företag och privatpersoner.

  • 2002

    I november bildas Stiftelsen Wij Trädgårdar.