Hildegard av Bingen flyttar in

I sommar flyttar Hildegard av Bingen in i Örtagården med ”hjälp” av Viriditas och Annika Norin. Planen är att hela örtagården ska vara i Hildegards anda nästa år.

Hildegard av Bingen levde på 1100-talet och helgonförklarades 2012 och blev även utsedd till kyrkans lärare. Hon lämnade efter sig fem stora verk som innehåller en spännande koppling mellan kropp, själ, elementen och hur vi kan regissera vårt liv. Många goda råd, recept, läkande toner och ädelstenar. Viriditas arbetar i huvudsak med Hildegard av Bingens lära.

Hildegard som naturmedicinare:

Hildegard sysselsatte sig också med naturmedicin och undersökte inte bara den medicinska användningen av många olika örter och växter — flera av orientaliskt ursprung som t.ex. galgant eller kanel – vilket hon publicerade i skrifterna ”Liber simplicis medicinae” och ”Liber compositae medicinae”, utan hon utvecklade också en egen näringslära med utgångspunkt från en helhetssyn på människan och hennes sjukdomar, liknande till exempel vår tids antroposofi. Kärnan i hennes verk är tanken på enhet och balans. Människan består av kropp, själ och ande och denna helhet måste vara i balans, annars uppstår sjukdom. Enligt Hildegard kan man vid medicinsk behandling inte skilja på kropp, själ och ande. För att kroppen ska få kraft att läka måste den medicinska behandlingen (med bland annat dinkel) understödjas av en andlig aktivitet, t.ex. meditation och religiösa ritualer, vilka leder till ordning och reda i kroppen och själen och därmed läkning. Vid behandlingarna användes – förutom näringsrik kost – läkande örter, åderlåtning, svettning, bön etc. – ofta även ädel- och halvädelstenar eller metaller. Hildegard arbetade även med den antika föreställningen om sjukdom som en ”saftdyskrati”, det vill säga att en människa består av olika vätskor, som sinsemellan måste vara i harmoni eller balans. Annars uppstår sjukdom. Enligt Hildegard består människan av fyra olika vätskor eller element: eld, luft, vatten och jord. Dessa håller ihop och håller igång en människa.

Hildegard publicerade aldrig någon kokbok i egentlig mening, utan alla recept tjänade som medicin till att förebygga eller läka. Mat skulle ju fungera som medicin. Hon prisade särskilt kraften hos det gröna, växternas kraft. Hildgard beskriver ingående livsmedel och deras verkan på kropp och själ. Detta bygger på begreppen ”Viriditas” (Livskraft), kraften i det gröna och ”Subtilitet” (närings- eller läkevärdet). Hildegards näringslära har fått stor betydelse i dagens Tyskland, inte minst genom att hennes viktigaste ”livsmedel”, dinkel, upplever en renässans. Dinkel används än idag vid terapeutiskt behandlande av olika kroniska civilisationssjukdomar. Hildegard använde dinkel till det mesta i köket: kex, kakor, gröt, tillbehör till kött och fisk med mera. Hennes viktigaste maträtt var en gröt på dinkelkross, äpple och honung. Griskött använde hon dock inte, det var helt tabu i hennes kloster. Hildegard rekommenderade dinkelkakor till att ”fördriva all bitterhet ur hjärtat och själen”.

Här är ett recept på dinkelkex, som lär vara bra mot dysterhet:

Muskotpulver 45 g + 10 g nejlikpulver blandas med 1 kg dinkelmjöl, 500 g rivna mandlar, 500 g smör, 4 ägg och 300 g råsocker till en deg. Låt vila kallt och gör kakor som bakas vid 175-200 °C i 10-12 min

Källa: wikipedia